Pfas vad du behöver veta om de eviga kemikalierna

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, oftast kallade Pfas, är en stor grupp konstgjorda kemikalier som används för att skapa smuts-, fett- och vattenavvisande ytor. De finns i allt från stekpannor och regnkläder till brandskum och livsmedelsförpackningar. Samtidigt kopplas de till allvarliga risker för både miljö och hälsa. Frågan är inte längre om de finns runt oss, utan hur mycket och vad vi kan göra åt det.

Vad pfas är och varför de kallas evighetskemikalier

Pfas är en grupp på flera tusen olika ämnen som har en gemensam nämnare: en mycket stark bindning mellan kol och fluor. Den bindningen gör molekylerna extremt stabila. De bryts ner mycket långsamt i naturen, ibland knappt alls. Därför kallas de ofta för evighetskemikalier.

En enkel definition är:

Pfas är industriellt framställda kemikalier som används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande, men som är mycket svåra att bryta ner och kan ansamlas i både miljö och levande organismer.

Varför har de använts så brett? För att de fungerar väldigt bra. Några vanliga användningsområden är:

– Brandskum vid släckning av industribränder och på flygplatser
– Non-stickbeläggningar i köksutrustning
– Impregnering av kläder, skor, tält och möbler
– Ytbehandling av papp, kartong och andra förpackningar
– Vissa typer av rengöringsmedel och industrikemikalier

Problemet kommer när dessa ämnen lämnar produkterna. De kan läcka ut vid tillverkning, användning, tvätt eller avfallshantering. Väl i naturen sprids de med vatten och luft, och så småningom hamnar de i mark, grundvatten och i våra kroppar.

Hur pfas påverkar miljö, dricksvatten och hälsa

Det finns i dag en växande mängd forskning som pekar på allvarliga effekter kopplade till Pfas. Alla ämnen i gruppen är inte lika väl studerade, men flera av de mest använda varianterna är klassade som giftiga, långlivade och bioackumulerande, vilket betyder att de byggs upp i levande organismer över tid.

Några centrala risker som ofta lyfts fram:

– Påverkan på immunförsvaret, till exempel sämre svar på vaccinationer
– Hormonstörande effekter, särskilt vid långvarig exponering
– Ökad risk för vissa cancerformer, som testikel- och njurcancer
– Påverkan på lever, kolesterolnivåer och ämnesomsättning

Människor exponeras främst via mat, dricksvatten och inomhusmiljöer. I Sverige har flera kommuner under de senaste åren tvingats stänga vattenverk på grund av för höga halter. Källa har ofta varit gamla brandövningsplatser eller industrier där brandskum eller andra pfas-haltiga produkter använts under många år.

En viktig egenskap är att pfas sprids långt från källan. Mätningar har visat att de kan hittas i avlägsna havsområden och i djur som lever långt från industrier och städer. Det gör problemet globalt och långsiktigt. När ämnena väl finns i grundvatten och jord krävs avancerade metoder för att rena eller kapsla in föroreningarna.

Samtidigt pågår ett omfattande regelarbete. Inom EU diskuteras skärpta gränsvärden, brett förbud mot många pfas-ämnen och hårdare krav på kontroll av utsläpp. Flera länder har redan infört nationella gränsvärden för pfas i dricksvatten och mat. Men eftersom gruppen är så stor och många ämnen ännu är bristfälligt kartlagda, ligger en del av ansvaret fortfarande på verksamhetsutövare att själva utreda och minimera sina risker.

Hur verksamheter kan kartlägga, mäta och hantera pfas

För företag, kommuner och fastighetsägare är första steget att förstå var riskerna finns. Pfas dyker ofta upp på ställen som:

– Tidigare brandövningsplatser, särskilt vid flygplatser och industrier
– Industrier som hanterat ytbehandling, färg, plast, textil eller papper
– Deponier och avfallsanläggningar
– Verkstäder och tvätthallar
– Skjutfält och militära anläggningar

En enkel tumregel är: där brandskum använts regelbundet, eller där vattentåliga och fettavvisande egenskaper varit viktiga, finns en riskzon.

För att få en tydlig bild behövs:

1. Historisk genomgång
Kartlägg hur platsen använts över tid. Vilka kemikalier har förekommit? Var har man lagrat, tvättat eller släckt bränder? Ofta kan gamla ritningar, foton och intervjuer med tidigare personal ge avgörande ledtrådar.

2. Strategisk provtagning
När riskområden identifierats krävs provtagning av mark, grundvatten, ytvatten eller byggnadsmaterial. Att välja rätt provpunkter är viktigt för att inte missa smala men kraftiga plymer av föroreningar. Här behövs erfarenhet och tydliga provtagningsplaner.

3. Analys i ackrediterat laboratorium
Pfas kräver känsliga analysmetoder, ofta med avancerad masspektrometri. För att resultaten ska gå att använda i myndighetsdialoger och åtgärdsplaner behöver analyserna vara kvalitetssäkrade och uppfylla gällande standarder.

4. Bedömning och åtgärdsförslag
När halter och utbredning är kända kan man göra en riskbedömning. Påverkas närliggande brunnar? Finns risk för spridning till vattendrag eller bostadsområden? Utifrån dessa svar väljs åtgärder allt från övervakning och pumpning av grundvatten till sanering av jord eller teknisk rening.

Modern rening av pfas kan till exempel ske med aktivt kol, jonbytare eller membranteknik. Inga metoder är perfekta, och ofta krävs en kombination anpassad efter aktuell miljö och föroreningsbild. Därför blir samarbetet mellan konsult, verksamhetsutövare och laboratorium centralt.

För att arbeta långsiktigt med pfas-frågan behöver verksamheter:

– Införa rutiner för att fasas ut pfas-haltiga produkter där det finns alternativ
– Ta fram tydliga krav på leverantörer om innehåll och dokumentation
– Säkerställa att nya investeringar inte skapar framtida föroreningskällor
– Föra en öppen dialog med myndigheter och närboende när risker upptäcks

I den processen spelar oberoende analys en nyckelroll. Utan tillförlitliga data går det inte att bedöma vilka åtgärder som är nödvändiga eller hur väl de fungerar över tid.

För verksamheter som vill få kontroll över sin pfas-situation kan ett specialiserat laboratorium vara ett viktigt stöd. Genom att anlita aklab.se för planering av provtagning, avancerad analys och tolkning av resultat får beslutsfattare ett robust underlag för både myndighetsdialog och praktiska åtgärder. Aklab erbjuder helhetsstöd från första misstanke om förorening till uppföljning av genomförda insatser.